(Beställ en prenumeration på Sverigedemokraternas nyhetsbrev på www.sverigedemokraterna.se.)

(Antal e-postprenumeranter denna vecka: 7 127)

Om… bättre verktyg vid ordningsstörningar?
Läser i ett pressmeddelande från justitiedepartementet att regeringen nyligen beslutat om en lagrådsremiss om ”utvidgat avlägsnande”. Det hela handlar om att polisen ska få bättre möjligheter att köra bort ordningsstörare ”när våldsamma grupper drabbar samman”. Som exempel nämns fotbollsmatcher, men man får väl anta att detta även kommer att gälla vid politiska möten. Konkret rör det sig om att en ordningsstörande folksamling ska kunna bussas i väg längre bort och under längre tid än vad som i dag är tillåtet.

För några veckor sedan kommenterade jag det faktum att BRÅ och Säpo fått i uppdrag att presentera en rapport om extremistiskt våld. Förslaget om utvidgat avlägsnande får ses som ännu ett steg i rätt riktning, kanske mot en fredligare valrörelse 2010..?

Bravo!

Om… diskrimineringskulturen under lupp
Den som såg SVT:s Debatt i veckan har troligen redan fått upp ögonen för boken Folkhemmets balkanisering, skriven av Håkan Eriksson och Jacob Rennerfelt (Ekerlids Förlag, ISBN: 978-91-7092-108-7).

Själv bekantade jag mig med boken i samband med ett besök hos partiets Göteborgsdistrikt för ett par veckor sedan. Häromdagen damp den ner i brevlådan, men tyvärr har jag ännu inte hunnit sätta tänderna i den. Däremot har jag läst en uttömmande recension, som gav mersmak.

Balkanisering är inget okontroversiellt begrepp, men det är i högsta grad adekvat:

”Vi har fått ett nytt system, där allas lika rättigheter har ersatts med vissa gruppers särskilda rättigheter. Och där varje grupp hävdar sin särställning på alltmer besynnerliga sätt. […] Per-Albin Hanssons berömda tal om folkhemmet i början av 1930-talet innehöll en central passage om att folkhemmet inte ska rymma varken kelgrisar eller styvbarn. Men med en statsunderstödd diskrimineringskultur som får ett allt fastare fäste i det svenska samhället, är vi på väg att skapa just det som Per-Albin varnade för.”

Detta är, vill jag påstå, själva kärnan i vår kritik mot multikulturalismen. Det går inte att förena folkhemmet med värdemässig, kulturell splittring – man måste välja. Förbaskat skönt att någon annan än vi själva äntligen säger det, även om jag inte tror att författarna betraktar sig själva som sverigedemokrater. Inte ännu, i alla fall.

Jag har alltså inte läst boken, men jag vågar ändå rekommendera den. Ämnet är så pass intressant och aktuellt att minsta ansats till kritik känns som en befrielse.

Läs den!

Om… moderatbluffen, del femtioelva
Egentligen är det smått otroligt att Sveriges ledande debattsida släpper fram i princip samma artikel flera gånger. Häromdagen var det dags igen för Nya Moderaterna (läs: Per Schlingmanns examensarbete i Politik som strategisk konstform) att presentera sin nya, tuffa invandringspolitik på DN Debatt.

Låter jag bitter? I så fall ger jag fel intryck. Jag är glad, mycket glad åt att Ödesfrågan nummer ett äntligen ser ut att bli en valfråga och att den tycks bli det utifrån vårt mer restriktiva perspektiv. Det är ett scenario vi väntat på länge.

Situationen påminner inte så lite om den i Danmark för några år sedan, då Dansk Folkeparti pressade övriga partier till en totalomvändning av dansk invandrings- och nationalitetspolitik. Hittills är det, som jag tidigare påpekat, bara prat från Moderaternas sida och den rekordstora invandringen erkänner man fortfarande inte som ett problem. Men det tar sig, retoriskt, vilket borde få den logiska följden att också politiken så sakteliga glider åt rätt håll.

En förutsättning för att det verkligen ska bli så är förstås att vi finns kvar som en blåslampa där bak på de övriga partierna. Den retoriska förflyttningen är ett direkt resultat av våra framgångar och i takt med att de fortsätter kommer inte minst regeringspartierna att tvingas till reträtt.

Den här gången fick jag faktiskt kommentera M-utspelet i DN och när ämnet togs upp i TV4:s Kvällsöppet diskuterades det utifrån påståendet om ”en flirt med Åkesson och SD”.

Om… verkligen hemtrevligt
Slutligen vill jag passa på att slå ett slag för partiets sändningar i Radio Fryksdalen, norra Värmland.

I mitten av 1990-talet pysslade jag själv en hel del med närradio men har på senare år mer och mer kommit att se det som ett ålderdomligt och nästan kontraproduktivt sätt att föra ut ett budskap. Programmet Hemtrevlig med Runar & Ols har fått mig att tänka helt om. Ålderdomligt, ja, men i bemärkelsen genuint och äkta. Jag blev biten efter bara några sekunder.

Det är alltså våra partivänner Runar Filper, distriktsordförande i Värmland, och Per-Olov Olsén, suppleant i partistyrelsen, som sedan slutet av förra året förgyller lördagskvällarna för människorna där uppe i skogar och byar. Med en perfekt blandning av mys, musik och politik inbillar jag mig att de lyckats fånga något som åtminstone liknar folksjälen. Det är i alla fall så det känns när man lyssnar på Hemtrevligt.

Det bästa är förstås att hela världen kan lyssna genom webbradiosändningar på www.radiofryksdalen.se.

Runar och Ols sänder lördagar klockan 19-20 med repris onsdagar 17.30-18.30. På hemsidan kan man lyssna både direkt och i efterhand.

Ge det en chans!

Sverigevänliga hälsningar

Jimmie Åkesson
Partiordförande