![]() |
|
|
Birgitta Elfström, jurist och pensionerad beslutsfattare på Migrationsverket skriver så här:
Många av de nya miljonärerna i Sverige idag är irakier och då särskilt de som varit peshmergasoldater i Irak. Före detta peshmergasoldater får nu i genomsnitt 200-500 USD varje månad som tack för trogen peshmergatjänst. Många av dessa f.d. soldater bor i Sverige och de tar emot denna inkomst som med största sannolikhet förblir obeskattad.
Tusentals irakier - och då främst kurder - har blivit de nya miljonärerna. Många av dem har köpt hus i Sverige som kostat 3-4 miljoner kronor. En irakier bosatt i London har fått 12 miljoner pund (drygt 152,5 miljoner kronor) i ersättning för trogen tjänst. Det har räckt både till hus och tomt i utkanten av London.
Inte är det demokrati som är på gång i Irak! Det som pågår är en plundring av det irakiska folkets oljeinkomster. Oljepengar rinner ut ur Irak. Sverige ger samtidigt bistånd till Irak. Hur hänger det ihop?
Ja, man kan verkligen fråga sig hur det hänger ihop. Sverige har givit 2 miljarder skattekronor i bistånd till Irak under de senaste åren, enligt Merit Wagner. Man kan också undra var irakiernas oljeinkomster tar vägen. Före detta irakiska soldater har kommit till Sverige, de har sökt och fått asyl och är nu försörjda av svenska skattebetalare, efter att ha påstått sig vara utblottade. Som bonus får de tydligen upp till 500 USD skattefritt varje månad från sitt hemland.
Vakna, svenska folk! Det får vara slut på daltandet nu.
Junilistans grundare, nationalekonomen och före detta partiledaren Nils Lundgren, skriver idag i Svenska Dagbladet att invandring inte kan lösa den brist på arbetskraft som politiskt korrekta media påstår att vi snart kommer att ha. Tänk, det som Nisse nu skriver är precis vad vi sverigedemokrater alltid har sagt. Och eftersom Nisse, som en självklar del av etablissemanget, har tillträde till Svenska Dagbladets spalter, så sprids hans nyvunna kunskap till några hundra tusen människor som kanske inte läser våra internetsidor.
Tyvärr utvecklar inte Nisse sina tankar särskilt mycket. Jag vill därför göra några kompletteringar.
För det första har vi fortfarande över en miljon människor i det som Reinfeldt före valet kallade utanförskap. Det finns alltså ingen brist på arbetskraft i Sverige under överskådlig framtid. Eller ska vi strunta i dessa en miljon människor och ersätta dem med utländsk arbetskraft? För mig är det oacceptabelt.
För det andra är det alltför många som inte kommer i arbete av dem som invandrar till Sverige. Låt oss ta ett färskt exempel från verkligheten. I kommunstyrelsens budgetberedning i Karlskrona idag fick vi veta att av de 142 personer som påbörjade "flykting"introduktion i kommunen för två år sedan har endast 27 personer kommit i arbete, hälften av dem tack vare subventionerade nystarts- och instegsjobb. Övriga 115 befinner sig i olika former av omhändertagande eller har, i vissa fall, försvunnit ur kommunens rullor på något sätt. Jag räknar snabbt ut att hela 19 % har kommit i arbete. Övriga 81 % bidrar varken till arbetskraften eller till skatteunderlaget. I många fall hindras de av ett flitigt barnafödande från att delta i alla former av introduktion och anpassning till det svenska samhället. Kommunens projektledare beskrev allt detta som en framgång. Jag kan inte hålla med.
Kul att Nils Lundgren nu ser det vi andra har förstått sedan länge. Invandringen till Sverige löser inga problem. Jag hävdar att svenskarnas försörjningsbörda istället ökar. Välkommen till verkligheten, Nisse. Kanske dags att lösa ett medlemskap i sverigedemokraterna?
Svenska Dagbladet har idag två intressanta artiklar i näringslivsdelen, lämpligt nog placerade bredvid varandra på sidan 4.
Den första notisen handlar om nytt regelverk för arbetskraftsinvandring. Den lag som öppnar dörrarna för arbetskraftsinvandring planeras träda i kraft redan den 15 december i år. Enligt Migrationsverkets Christina Werner väntas 37 000 människor från länder utanför EU ansöka om att få arbetskraftsinvandra år 2009. Utöver dessa räknar verket med att 25 000 kommer att söka asyl i Sverige nästa år. Till dessa sammanlagt 62 000 personer kommer ett stort antal anhöriginvandrare. Vi kan mycket väl hamna på 100 000 ”nya svenskar” nästa år.
Den andra artikeln beskriver hur den vikande konjunkturen påverkar arbetsmarknaden. På tio dagar i september har 1 800 personer varslats om uppsägning på grund av arbetsbrist. Arbetsförmedlingen räknar med att sysselsättningen minskar med 15 000 jobb under nästa år. Allt pekar mot att vi är på väg mot ett lika uselt läge som 2002, då arbetslösheten toppade senast.
Vi har fortfarande över en miljon människor i utanförskap i Sverige, trots att vi haft en brakande högkonjunktur under flera år, och trots alla de åtgärder som regeringen berömmer sig själv för att ha genomfört. Cirka hälften av gruppen har utländsk bakgrund. Nu faller konjunktur och sysselsättning brant neråt. Regeringens åtgärd i detta läge är att öppna upp för arbetskraftsinvandring från utomeuropeiska länder. Följderna kommer att bli:
• De mer än en miljon människor som idag finns i utanförskap kommer att bli kvar där på obestämd framtid. Hur ska alla dessa komma i arbete när man tillför ytterligare kanske 100 000 människor varje år i en lågkonjunktur?
• Cirka 100 000 människor kommer att invandra i ett läge när antalet jobb minskar med 15 000. De allra flesta kommer att hamna i arbetslöshet och de kommer att belasta svenskarna för sin försörjning.
• De arbetskraftsinvandrare som kommer att komma hit är inte alltid så högt kvalificerade. Det handlar oftast om personer från Mellanöstern eller Nordafrika med ingen eller mycket dålig utbildning. De kommer att konkurrera om låglönejobben och trycka lönerna neråt. Erfarenheten säger tyvärr att den skatt som kommer att betalas till det svenska samhället inte blir vad den borde bli, eftersom försörjningen inte sällan utgörs av bidrag i kombination med svartarbete.
Belgin Fortaci, SE-bankens nya ”mångfaldhetsansvariga” person, säger i samma tidning, sista sidan, att en tredjedel av Sveriges befolkning kommer att ha utländsk bakgrund om 20 år. Idag är utlänningarna 1,8 miljoner, om 20 år mer än 3 miljoner. Den gällande svenska migrationspolitiken leder till en helt ohållbar situation. I samma tidning, nyhetsdelen sidan 8, rapporterats om de så kallade gängbråken i Göteborg. Skottlossning är vardagsmat, nio gånger på tio dagar har det skjutits med handeldvapen i staden. Under den senaste månaden har en person dödats och ett tiotal skottskadats allvarligt i Göteborgsområdet. Polisen verkar vara maktlös. Normerna i vårt Sverige löses upp. Sammanhållningen mellan människor eroderar.
Detta är bara några av följderna av riksdagsparternas hittills förda migrationspolitik. Fri invandring av arbetskraft gör verkligen inte saken bättre. Inga andra än vi sverigedemokrater kan åstadkomma en förändring. Låt oss inte förtröttas i kampen för ett bättre Sverige!
Sveket mot hyresgästerna
Kommunfullmäktige i Karlskrona har beslutat att lägga ett krav på det kommunala bolaget Karlskronahem att leverera två procent av omsättningen i avkastning. Vad betyder då detta? Jo, mer än sex miljoner kronor per år ska ställas till de styrande politikernas förfogande. Hyresgästerna är de som får betala.
Jag trodde inte det var sant när jag förstod att socialdemokraterna accepterade detta krav på Karlskronahem. Våren 2007 uttalade ledande sossar, bland andra Byggnads boss Lars Hildingsson, att det var helt uteslutet att plocka ut pengar från Karlskronahem. Nu har man gjort en total kovändning. Undrar vad man har fått från femklövern för att svälja detta? Tyvärr lämnar man ingen som helst information till oss sverigedemokrater. Det jag däremot vet är att vi behöver behålla varje krona i Karlskronahem för att klara underhåll och investeringar. Med det nya kravet på avkastning kommer nödvändiga underhållsåtgärder, och investeringar i energibesparing, att skjutas på framtiden.
Det är oerhört viktigt att hyresrättsboendet finns kvar och att det utvecklas. För många människor är det inte möjligt att köpa bostadsrätt eller villa. Vi vet också att väldigt många av våra hyresgäster trivs med sitt boende i Karlskronahem. Vi sverigedemokrater vill utveckla Karlskronahem. Tyvärr verkar det som att varken borgare eller sossar är med på det tåget.
I stället för att låta Karlskronahem stärka sin ekonomi väljer sossar och borgare att plocka bolaget på pengar, för att täppa till hålen i den kommunala ekonomin. De som kommer att få betala är hyresgästerna. Vi sverigedemokrater värnar hyresrättsboendet och vi säger nej till att låta våra hyresgäster betala för andra kommunala utgifter.
Det är med en lätt surrealistisk känsla jag läser inlägg från ledande moderater på temat svensk försvarspolitik. Välkommna tillbaka till verkligheten!
Försvarsberedning och försvarsutskott har gång på gång talat om för svenska folket att det inte finns något militärt hot i Europa, varken nu eller i framtiden. Våra resurser skulle istället satsas på en insatsstyrka med svenska soldater som ska utkämpa strid i Afghanistan, Irak och andra avlägsna platser. Baserat på försvarsutskottets naiva drömmar har riksdagen beslutat om utomordentligt kraftiga nerskärningar av de resurser som tidigare varit avdelade för försvaret av Sverige.
Många svenskar hoppades att moderaterna efter valet 2006 skulle vrida försvarspolitiken i en mera realistisk riktning, för att möta en skärpt hotbild i vårt närområde. Tyvärr valde man en annan väg. Reinfeldt och den olycksalige pratkvarnen och värnpliktsvägraren Tolgfors (hur kan en sådan man sättas till att vara försvarsminister?) skickar våra fåtaliga soldater till fjärran länder. Idag är vi i praktiken oförmögna att försvara vårt Sverige. Vi kan mobilisera ett par tusen man på svensk mark och detta är naturligtvis helt otillräckligt i ett skärpt läge.
År 1981 hade vi fortfarande ett försvar som ingav respekt i vår omvärld. När den sovjetiska flottstyrkan var på väg in mot Gåsefjärden för att bärga sin strandade ubåt kunde statsminister Fälldin ge order till ÖB: ”Håll gränsen.” Det skulle inte Fredrik Reinfeldt kunna göra om något liknande inträffade idag, eftersom kustartilleriet är skrotat. Riksdagspartierna har gjort oss oförmögna att försvara vårt territorium och vår integritet. Detta är ett svek mot det svenska folket.
En moderat ställer frågan: ”Om inte vi moderater talar för ett starkt försvar, vem gör det då?” Sanningen är att moderaterna har svikit det svenska försvaret precis lika mycket som socialdemokraterna och de övriga riksdagspartierna. Det enda parti som konsekvent har stått upp för ett starkt försvar av Sverige är Sverigedemokraterna. Det här är kärnpunkterna i vår försvarspolitik:
• Alliansfriheten ska styra vår försvarsplanering. Vi ska vara oberoende av andras eventuella välvilja.
• Vårt totala försvar ska vara så dimensionerat, utrustat och utbildat att vi kan avvärja militära angrepp och kränkningar av vårt land och vår frihet.
• Generell totalförsvarsplikt ska gälla. Alla svenskar som kan ska delta i antingen militärt eller civilt försvar. Alla ska få kvalificerad utbildning för sin uppgift.
• Vår alliansfrihet kräver att vi upprätthåller en försvarsindustri med förmåga att utveckla och producera avancerad försvarsmateriel. Detta har vi klarat förut. Naturligtvis klarar vi det också i framtiden. Detta ger också många kvalificerade jobb i Sverige och viktiga sidoeffekter i den civila industrin.
• Den folkliga förankringen av försvaret är viktig för att vi tillsammans ska kunna avvärja hot och angrepp. Därför måste militära fredsförband finnas väl spridda över landet. Dessa förband ska dels fungera som utbildningsenheter, dels vara basen för frivilligorganisationerna inom totalförsvaret.
• Svensk militär ska försvara Sverige på svenskt territorium. Vi ska också vara beredda på att delta i fredsbevarande operationer i vårt närområde. Insatser utanför Europa ska bara göras om synnerliga skäl finns. Sådana insatser ska finansieras utanför försvarsbudgeten.
Vi sverigedemokrater står upp för vårt svenska försvar, oavsett det dagsaktuella säkerhetspolitiska läget. Det har varken borgare eller socialdemokrater gjort på väldigt länge. Man skyller på pengabrist. Det är nonsens. Inget kan vara viktigare än att värna vår frihet. Vi har de resurser som behövs i Sverige, det gäller bara att göra rätt prioriteringar.
Läser i Svenska Dagbladet en lång intervju med Anders Lago (s), kommunalråd i Södertälje. Lago var ju i USA:s kongress och berättade där att Södertälje tar emot fler invandrare från Irak än vad hela den nordamerikanska kontinenten gör, vilket väckte viss uppståndelse i media.
Lago har tagit hjälp av PR-byrån JKL (ja, det är där Göran P nu jobbar) för att utforma en strategi för hur Södertälje ska hantera sin invandringsproblematik. Notan för JKL:s arbete landade på 270 000 kronor. I strategin står det att Sverige visserligen behöver invandrare, men att de kommuner där det redan finns alltför många inte längre kan ta sitt ansvar. Detta påpekar Lago minst tre gånger under intervjun, enligt SvD:s journalist.
Jag förstår fuller väl att Södertäljes kommunalråd Lago upplever sin situation som ohållbar. Det är klart att det är tungt för en liten svensk kommun att ta emot fler irakiska invandrare än vad hela Nordamerika, med ca 300 miljoner invånare, anser sig kunna klara. Märkligt är dock vad Lago säger i nästa andetag. Han vill ta bort ebo-lagen (som innebär att asylbeviljade får bosätta sig var de vill). Jag citerar Lago från SvD: "För har de bott ett, två år på en plats kommer de sällan vidare. Ingen vill heller ta emot dem."
Men hallå!
Vi matas hela tiden med att Sverige behöver hundra tusentals invandrare för att vi ska möta en arbetskraftsbrist som vanliga svenskar inte har sett röken av. Dessutom sägs ju de nytillkomna inneha olika sorters mycket hög kompetens som vi behöver. En hel mängd raketforskare och hjärnkirurger tvingas ju köra taxi i svenska städer, på grund av vår oginhet. Men hur kan det då komma sig att ingen kommun vill ta emot dessa människor, efter att de bott två år i Södertälje och fått en första start i samhället? Jag förstår ingenting.
Det borde finnas ett stort sug efter denna kompetenta invandrade arbetskraft. Tänk om Anders Lago kunde förklara för mig hur saker och ting hänger ihop?
Kollade nyss på Aktuellt. Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund kommer att förstamajtala i vänsterpartiets manifestation. På frågan hur hon kan välja att ställa upp för vänsterpartiet såg hon inget problem alls. Att liera sig med kommunister när man företräder en partipolitiskt obunden organisation är tydligen helt OK för Eklund. Människan saknar tydligen omdöme.
Det finns de som tycker att facken har spelat ut sin roll i vårt samhälle. Vi sverigedemokrater tycker inte det, men det är inte lätt att förstå Eklunds agerande. Självklart har Vårdförbundet rätt att strejka för högre löner, och högre löner för många av förbundets medlemmar är utan tvivel befogade, men att ställa sig på kommunisters barrikader är kontraproduktivt.
Föreslår härmed att Eklund kommer till sverigedemokraternas riksårsmöte nästa helg och att hon då får tala för sjuksköterskornas sak. Jaså, vill inte komma? Nej, det är ju skillnad på kommunister och sverigedemokrater...
Integrationsminister Nyamko Sabuni föreslår nu, på fullaste allvar som det verkar, att invandrare som klarar av att genomföra SFI med godkänt betyg ska få en bonus på 12 000 kronor. Beloppet ska vara skattefritt och avräkning mot de bidrag man får ska inte ske.
Man tar sig för pannan. Vilka andra grupper i Sverige har möjlighet att få 12 000 i bonus för att man lyckas slutföra en (inte särskilt avancerad) utbildning? Varför denna särbehandling? Det här påhittet är ytterst orättvist mot alla svenska ungdomar som strävar efter att förkovra sig genom studier, som dessutom tyngs av stora studieskulder och som har svårt att hitta ett jobb som svarar mot deras utbildning på den stela svenska arbetsmarknaden.
Vad kommer bonusreformen då att kosta? Enligt "Skolverkets lägesbedömning 2007" deltog 52 500 elever i SFI under läsåret 2005/06. Om alla dessa skulle bli godkända så hamnar prislappen för bonussystemet på 630 miljoner kronor för ett år. Om nu dessa pengar finns så borde de tillföras studiebidragen istället. Vanliga ungdomar har inte råd att studera idag, om de inte har välbeställda föräldrar. Denna framväxande klassklyfta, där arbetarbarnen drabbas, vänder vi sverigedemokrater oss helt emot.
Jag utgår från att att ministrarna Jan Björklund och Leijonborg kommer att gripa in för att korrigera Sabuni, och att förslaget omedelbart stoppas långt ner i en byrålåda på departementet. Allt annat vore faktiskt stötande.
Regeringen och socialdemokraterna har nu tydligen fattat att sverigedemokraterna är på väg in i riksdagen 2010. Det kan mycket väl bli så att vi får vågmästarställning, och det är det värsta borgare och sossar kan tänka sig. Så, för att mota Olle i grind, lägger man nu fram diverse förslag till justeringar av den hittills förda slappa och ansvarslösa invandringspolitiken. Jag är tyvärr övertygad om att det mest handlar om tomt prat. Skarpa åtgärder för att lösa de enorma invandringsrelaterade problemen i Malmö, Södertälje och Göteborgs nordöstra förorter kommer att lysa med sin frånvaro.
Folkpartisterna förefaller vara de som är mest skärrade över våra framgångar. Genom att föreslå en ”omfattande kurs om hur den svenska värdegrunden ser ut” vill man upprepa reptricket från sommaren 2002. Då ökade (fp) sitt väljarstöd från 4 till 14 % genom att föreslå obligatorisk språktest för invandrare. Nu har man haft ett och ett halvt år i regeringsställning. Varför i hela friden har man då inte genomfört sitt vallöfte om språktest? Det handlade naturligtvis bara om ren och skär populism år 2002.
Värdegrundskursen ska ”erbjudas” alla nykomlingar. Den ska alltså vara frivillig- och dessutom gratis. Svenska skattebetalare ska alltså, precis som vanligt, betala för de meningslösa åtgärder som PK- eliten sätter in för att lindra effekterna av den huvudlösa invandringspolitiken.
Mona Sahlin vill lagstifta om tvång för alla kommuner att ta emot så kallade flyktingar. Hon vill alltså återigen köra över principen om det kommunala självstyret. Att centralstyra kommunerna med diktat från Stockholm är gammal dålig sossepolitik som vi väl känner till. Att placera ut invandrare i lediga lägenheter i Norrlands inland har man prövat tidigare. Det var ett katastrofalt misslyckande. På de flesta håll i Sverige finns inte de okvalificerade arbeten som invandrade nästintill analfabeter, utan kunskaper i svenska, eventuellt skulle klara av. Tvångsplacering leder alltså bara till permanent arbetslöshet och utanförskap.
Moderaternas migrationsminister, den energiske ynglingen Tobias Billström, vill naturligtvis inte vara sämre än kamraterna Sahlin och Sabuni. Han vill tillåta fri invandring av ”arbetskraft” från utomeuropeiska länder. Billström är totalt ansvarslös i sitt ignorerande av de konsekvenser ett sådant system kommer att ge:
• Tillströmningen av okvalificerad arbetskraft kommer att medföra kraftig lönedumpning, och att svenskar som idag arbetar inom framför allt tjänstesektorn tvingas ut i arbetslöshet. Moderaterna företräder arbetsgivarna och de har naturligtvis inget emot att lönerna pressas. Men vad säger LO och sossarna om detta?
• Sedan 1990 har cirka en miljon så kallade flyktingar, med sina anhöriga, fått permanenta uppehållstillstånd i Sverige. Under samma tid har antalet arbeten nästan inte ökat alls. Idag har vi drygt en miljon människor, svenskar och invandrare, i mer eller mindre permanent utanförskap. De allra flesta av dessa människor skulle kunna utföra något arbete- om det bara fanns något. Jag kan inte förstå hur man kan vilja importera ytterligare arbetskraft när den redan finns i Sverige. Moderaterna tjatade, före valet, till leda om 1,3 miljoner människor i utanförskap. Nu skryter man om att man, i slutet av en brakande högkonjunktur, har minskat utanförskapet med 160 000 personer. Men man struntar tydligen i resterande 1 140 000 personer.
• Egentligen bär det mig emot att tala om saken, men jag har kommit på en ny affärsidé som jag inte kan låta bli att delge bloggläsaren. Fri invandring av arbetskraft kommer att leda till att en intressant möjlighet att tjäna pengar uppstår. Kreativa personer som redan fått sina uppehållstillstånd i Sverige kommer, givetvis mot en rejäl ersättning, att erbjuda "jobb" i Sverige till personer i sitt gamla hemland. När dessa personer har kommit hit, ”jobbat” för en minimal lön och sedan har fått sitt uppehållstillstånd kommer de att säga upp sig själva och att, per automatik, övergå till att bli försörjda av svenska skattebetalare. Målar jag fan på väggen? Inte alls. Den typ av entreprenörer som sysslar med människosmuggling kommer omedelbart att börja utnyttja denna nya möjlighet att blåsa svenskarna på pengar.
Kommer då borgare och sossar att lyckas i sina yrvakna försök att hålla (sd) borta från riksdagen? Jag tror inte det. Originalet är alltid bättre än kopian. De svenskar som ser igenom den politiskt korrekta elitens dimridåer kommer att inse att enda sättet att få bukt med de problem som massinvandringen för med sig är att rösta in sverigedemokraterna i riksdagen 2010.
Det lät så väldigt bra när vi gick till omröstning om medlemskap i EU 1994. Ett av fundamenten i EU är den fria rörligheten för varor, tjänster och personer. Många svenskar kände oro för att smugglingen av alkohol och knark skulle öka, samt att illegal invandring skulle bli ett stort problem. Dessa farhågor viftades bort av den politiska eliten, med argumentet att tull och polis skulle förstärkas, samarbeta med andra länders myndigheter samt jobba med riktade aktiviteter inne i landet, istället för med gränskontroller.
Hur har det då blivit? Vi har nu facit, efter att ha levt några år med avskaffad gränskontroll. Verkligheten är dyster, precis som vissa av oss förutsåg redan 1994:
• Uppåt 100 000 människor strömmar in i landet varje år, som asylsökare och anhöriginvandrare. Eftersom gränskontrollen är avskaffad kan man åka rakt in i landet, kasta sina identitetshandlingar och söka asyl. 95 % av dem som kommer är så kallade ekonomiska migranter, alltså personer som vill skaffa sig mer pengar än de kan få i hemlandet. Dessa personer har ingen rätt till asyl enligt Genèvekonventionen men beviljas ändå uppehållstillstånd i Sverige, på grund av en naiv lagstiftning och en slapp asylhantering. Det stora flertalet av dessa människor kommer från arabiska och exsovjetiska länder, har usel eller ingen utbildning och har inga som helst förutsättningar för att bidra till det svenska samhällsbygget.
• De invandrare som fått uppehållstillstånd går i de allra flesta fall in i långvarigt bidragsberoende. Eftersom bidragen, trots att de är mycket generösa, inte räcker till för att ge nykomlingarna önskad levnadsstandard, väljer många av dem att satsa på kriminell verksamhet som extraknäck. En viktig orsak till att bidraget inte räcker till är att man, som lycklig innehavare av uppehållstillstånd i Sverige, också ska försörja de medlemmar av sin släkt som ännu är kvar i det gamla hemlandet, i avvaktan på att kunna fixa resan till Sverige.
• Det mest lukrativa extraknäcket är knarkförsäljning. En väl genomförd transport över svensk gräns kan innehålla 25 kilo amfetamin som betingar ett värde av 6 miljoner kronor vid försäljning till svenska ungdomar. Klart att detta är mer intressant än att anstränga sig med lönearbete.
Den senaste veckan har Tullverket beslagtagit två stora knarkpartier i Blekinge. Knarket kommer, gömt i bilar, med färjorna från de baltiska länderna eller Polen. De två beslagen handlar om amfetamin, totalt cirka 45 kilo, och försäljningsvärdet på gatan är mer än 10 miljoner kronor.
Den borgerliga regeringen har nu ålagt Tullverket att spara 500 miljoner kronor de närmaste fyra åren. Effekten kommer att bli att 280 heltidstjänster tas bort. Nästan hälften av de kontroller som nu genomförs på inkommande fordon kommer att försvinna. Regeringen är alltså totalt ansvarslös, och det finns ingen anledning att tro att sossarna hade haft någon annan inriktning.
Sverigedemokraterna har den enda hållbara politiken för att bekämpa importerad brottslighet och knarkhandel. Ordentliga gränskontroller måste återinföras. Personer som inte har klara papper vid gränsen ska återvisas till det land de senast kom ifrån. Tullverket måste få utökade resurser, inte minskade. Alla fordon och övriga godstransporter ska kontrolleras med hjälp av narkotikahundar.
Priset för Tullverkets nerdragningar kommer att bli mycket högt. Svenska ungdomar kommer att få betala i form av ökat knarkmissbruk med alla de personliga konsekvenser detta för med sig. Samhället kommer också att få betala dyrt. En vårdplats för en narkoman kan kosta 4 000 kronor per dygn, alltså 1,5 miljoner kronor per år.
Vi sverigedemokrater, som enda politiskt parti, värnar Tullverket och skyddet av de svenska gränserna!
Ministrarna Sabuni och Billström har tydligen förstått att sverigedemokraterna har stora möjligheter att komma in i riksdagen 2010. För att mota Olle i grind har man därför skickat upp några ballonger mot himlen. Man pratar om att ställa krav på att invandrare ska ha ordnad bostad och arbete innan man får ta hit sina anhöriga. Den tid som invandrare kan bli försörjda genom att sitta i SFI tänker man eventuellt maximera till tre år.
Jag måste tyvärr säga att jag tvivlar på att borgarna kommer att genomföra dessa synnerligen angelägna åtgärder. Kritiken från vänsterlägret är stenhård. Jag menar att pratet om åtstramningar inte har något annat syfte än att bromsa överströmning av väljare från de borgerliga partierna till sverigedemokraterna. Det finns inget som talar för att regeringen är beredd att göra upp med den ansvarslösa massinvandringspolitik som man övertog från sossarna och sedan har fullföljt efter valet.
Vad gör borgarna då ute i det verkliga livet? I Karlskrona kommun, styrd av en borgerlig minoritet, har den politiska korrektheten tagit ytterligare kliv framåt. Idag kommer tekniska nämnden att klubba igenom en integrationsplan, i bästa samförstånd mellan sossar och borgare. Vi sverigedemokrater kommer naturligtvis att reservera oss. I planen kan man, bland andra tokigheter, läsa följande:
• Tekniska förvaltningen ska anställa minst tio praktikanter av ”annan etnisk bakgrund”. Vad betyder nu detta? Danskar, italienare, marockaner eller irakier? Man vågar tydligen inte tala om vad man menar, nämligen att man inför en gräddfil för utomeuropeiska invandrare och en motsvarande diskriminering av svenskar.
• Man har uppmärksammat att invandrad personal inte förstår gällande skyddsföreskrifter. Detta problem vill man lösa genom att översätta till alla möjliga olika språk samt genom att skriva om reglerna på ”lättförståelig” svenska. För säkerhets skull ska kommunens handikappsekreterare granska texterna. Detta är bisarrt. Kommunen betraktar tydligen ”annan etnisk bakgrund” som ett handikapp. Det är nog både enklare och säkrare att ställa krav på fungerande svenska som ett villkor för anställning.
• Invandrarorganisationer ska medverka i referensgrupper, seminarier och vara remissinstanser i olika projekt. Särbehandling återigen. Rimligen måste alla organisationer som företräder andra grupper ges samma möjligheter. Det kan handla om kvinnor, homosexuella, pensionärer, handikappade, plattfotade eller precis vad som helst.
Man tar sig för pannan. Pengar och arbetstid förslösas på aktiviteter som syftar till att ge positiv särbehandling åt en viss grupp, ”personer med annan etnisk bakgrund”. Många svenskar i Karlskrona knyter näven i byxfickan.
|
Björklunds blogg
|
|
|
Arkiv
|
|
|
Prenumerera
|
|
|
Administrera
|
|