2009 var på många sätt året då den europeiska monsterstatens ambitioner om att likrikta de europeiska nationerna till döds kom i öppen dager.

Knappt hade dånet från motorsågarna tystnat efter den av EU påtvingade skövlingen av de unika och tusenåriga svenska hagmarkerna förrän regeringen med mössan i hand tvingades söka upp överheten i Bryssel och vädjande skrapa med foten i hopp om att erhålla ynnesten att få behålla det svenska djurskyddet och det fria kustfisket. I de två sistnämna fallen beviljade den nådiga överheten oss en tillfällig respit och det får man ju vara tacksam för, även om det med största sannolikhet bara berodde på att man inte ville störa relationerna till den provinsiella allmogen precis innan EU-valet och att man visste att man ändå skulle kunna komma att göra som man behagade när väl Lissabonavtalet blivit ratificerat.

Eftersom man varit strängt upptagen med att först dupera irländarna till att rösta "rätt" och sedan med att skrämma tjeckiens president till underkastelse, så lyckades EU-eliten hålla sig lugn i mer än ett halvår, men nu har det återigen börjat klia i de federalistiska kulturmarodörenas fingrar.

Den här gången är det den svenska surströmmingen som skall förbjudas. Ytterligare en uråldrig tradition och nationalsymbol riskerar därmed att gå i graven.

De som fortsätter att hävda att monsterstaten inte hotar nationernas särart och identitet torde fortsättningsvis kunna delas in i två huvudkategorier: De dövblinda och de lögnaktiga.

Trots att opinionsläget i frågan för tillfället inte är särskilt gynnsamt så får vi sverigevänner aldrig börja sväva på målet. EU skall ut ur Sverige!