Allt eftersom partiet vuxit så har opinionsmätningarna även till högre grad kommit att prägla bevakningen av vårt parti. Varje månad kommer 6-7 (SCB mäter bara två ggr per år) opinionsinstitut med mätningar kring hur folket skulle ha röstat om det varit val idag. Hur mycket kan man lita på dessa mätningar? Hur genomförs de? Missgynnas sd av opinionsinstituten? Ja det är några av de frågor som man själv haft och som ofta inkommer till partiet. I maj var jag tillsammans med Jimmie Åkesson med på SNS seminarium lett av Sören Holmberg som avhandlade just de svenska partibarometrarna där de presterade en rapport kring hur mätningarna går till och vad utfallet har varit.

Svaret på den första frågan huruvida man kan lita på mätningarna så visar statistiken att svenska opinionsinstitut internationellt sett är väldigt duktiga. Den genomsnittliga avvikelsen i SIFO var inför valet 06 på 0,7 procentenheter per parti. Man kan säga att avvikelserna är ganska små för blocken men att de ibland varierar ganska kraftigt för enskilda partier. Gruppen övriga tenderar till att underskattas i mätningarna i förhållande till valresultatet.

Det har, med all rätt, funnits ett starkt misstroende mot opinionsinstituten bland folk inom partiet. Och inför valet 06 så fanns vi i princip aldrig särredovisade och reglerna som används för när särredovisning ska ske har varit godtyckliga. Inför valet 06 hade t ex flera institut med FI och JL bland alternativen medan vi var utlämnade. Man ska dock inte fästa allt för stor vikt med vilka som finns med som svarsalternativ. Flera institut ställer i första hand en rak fråga om hur man skulle rösta och läser inte upp svarsalternativ. Följande institut läser upp svarsalternativ:

SIFO, Skop, Synovate och Novus (ifall inget svars ges på första frågan).

SCB och Demoskop läser inte upp några svarsalternativ.

Sedan valet 06 återfinns sverigedemokraterna som svarsalternativ hos samtliga institut som använder sig av svarsalternativ.

En annan viktig detalj som avhandlades på seminariet var hur instituten viktar resultaten. Exakt hur viktningen går till är en företagshemlighet men instituten viktar resulaten utifrån kön, ålder, hushållsstorlek, utbildningsnivå samt valhandlingsminne. Vissa utifrån samtliga nämnda och vissa utifrån färre. Det sista var det som vållade störst diskussion på seminariet. Samtliga institut förutom Demoskop skattar utifrån valhandlingsminnet som innebär att man frågar alla även hur de röstade i senaste valet och om det avviker från det faktiska valresultatet så gör man justeringar i det skattade mätresultatet. Sd viktas t ex upp pga detta eftersom de som svarar att de röstade på sd 06 oftast är färre än de som gjorde det i valet. Varför det är på detta sätt är svårt att svara på. Det kan bero på att instituten har svårare att hitta våra väljare, att väljarna glömt bort att de röstat på sd eller att de av någon anledning inte vill uppge att de röstade på sd. Jag tror att det är en kombination men det tycks ligga något i att instituten har svårare att hitta just våra väljare vilket i sin tur kan tänkas bero på den sk skämmighetsfaktorn samt att våra väljare idag är ganska koncentrerade dels geografiskt men även åldersmässigt och utifrån kön.

Ligger man lägre i valhandlingsminne än i valresultatet så viktas man upp i samtliga mätningar förutom Demoskop.

Man kan också se att i de flesta mätningar så viktas sd upp pga av dessa skattningar även bland Demoskop som inte skattar med avseende på valhandlingsminne. Jag tycker inte att det är något som talar till vår nackdel. Anledningen till att skattningarna görs är att instituten märker att de inte har ett statistiskt representativt urval och därför måste göra justeringar.

Rent allmänt så nämnde Sören Holmberg att SKOP och SCB är de som trycker ner alla förändringar mest. Föga förvånande då de är de institut som brukar notera oss lägst i mätningarna. De eftersträvar stabilitet varför vi också ser betydligt mindre avvikelser i deras mätningar. Demoskop är de som viktar minst och som också har störst förändringar från mätning till mätning. Demoskop försöker överhuvudtaget inte förutsäga valresultatet idag utan vill försöka visa hur väljarströmmarna går.

En intressant detalj som man fick information om på seminariet var hur Junilistan kunde felbedömas så grovt i mätningarna före EP-valet 04. I Synovates sista mätning som gjordes inför valet på torsdagen och som presenterades på lördagen noterades de på strax över 5 procent av rösterna. I valet fick de sedan ca 15 % rösterna. Anledningen till det extremt stora felet var att junilistan dubblerade sitt väljarstöd de sista dagarna innan valet. Synovate kontaktade samtliga som var med i urvalet i undersökningen innan valet och frågade hur de sedan röstat. Då hamnade junilistan på över 10 %.