Nedanstående är ett tal som Geert Wilders, partiledare för Hollands nationella parti ”Frihetspartiet”, höll när han var i USA på besök. Där beskrev han Islamiseringen av Europa på ett minst sagt kusligt sätt. Det stämmer naturligtvis med verkligheten, men som han formulerar det så ger det verkligen kalla kårar.

Om en generation eller två, kommer USA att fråga sig: Hur kunde vi släppa Europa? Talet av Geert Wilders hölls i New York på ett möte för patrioter angående Jihad-konferensen i Jerusalem.

Översättningen från engelskan är fri översättning:

Olyckligtvis lever vi i en dramatisk tid. Europa kan mycket väl vara på väg att förstöras. Det Europa ni känner från ett turistperspektiv, berättelserna från era föräldrar, vänner och familjer är på gränsen att kollapsa. Vi kan nu bevittna djupgående förändringar som för evigt kommer att förändra Europas öde.

Övertagandet av Europa är del av ett globalt mål där islam skall dominera. Islam är en politisk ideologi som vilar på Koranen och Koranen anspelar på hat, våld, mord, krig och underkastelse. Koranen beordrar även muslimer att döda icke-muslimer och beskriver judar som apor och grisar. Koranen är Allahs personliga ord och lämnar inget rum alls för tolkning. Därför finns det inget som heter måttfull islam. Det finns måttfulla muslimer, men det finns inget måttfullt islam.

Profeten Muhammed var en krigsherre som använde våld för att etablera islam. Han införde slakt av icke-muslimer. Mohammed sade, översatt citat: "Jag har blivit beordrad att kämpa mot människor ända tills att de vittnar om att det finns ingen annan gud än Allah och att Mohammed är hans budbärare".

Libyens ledare, Muammar al-Qadhdhafi (Khadaffi), har sagt att de idag har 50 miljoner muslimer i Europa och att det finns tecken på att Allah kommer att bevilja dem seger i Europa - utan vapen, utan militär erövring. Dessa 50 miljoner muslimer kommer att göra Europa till en muslimsk kontinent inom några decennier. Detta kan leda till västkulturens ödeläggelse. Europa är på väg att bli Eurabia.

Bara 12 procent av de tyska muslimerna ser sig själva som mer tyskar än muslimer. Samtidigt skjuter moskéer (i Europa) upp ur marken som svampar.

Om vi inte stoppar islamiseringen kommer vi förlora allting. Vi kommer att förlora vår identitet, vår kultur, vårt demokratiska statsskick, vår frihet och vår civilisation. I Europa förlorar vi redan yttrandefriheten och rätten att kritisera islam.

För talet i sin helhet, klicka här.

En ytterst intressant fråga som Jens Suedekum, Katja Wolf och Uwe Blien ställer i studien Cultural Diversity and Local Labour Markets. I ett Region Skåne perspektiv skulle det vara önskvärt med en liknande studie med tanke på hur situationen ser ut i Skåne med en hög andel utanför arbetsmarknaden och stort så kallat utanförskap. Invandring påverkar den regionala arbetsmarknaden men hur, den frågan ställer sig studien. Även om studien behandlar förhållandena i Tyskland så torde resultaten vara relevanta för svenska förhållanden eftersom analysen utgår från den regionala nivån vilket borde öka jämförbarhet av resultaten.

Enligt det jag lyckats få fram så visar studien på att effekterna av invandring på den regionala arbetsmarknaden i Tyskland till mycket stor del beror på invandringens sammansättning. Det är ingen kioskvältare att högutbildade invandrare innebär ett positivt tillskott på arbetsmarknaden. Däremot att högutbildade invandrare både ökar sysselsättningen och lönerna för inrikes födda var en nyhet för mig. I ärlighetens namn så har jag aldrig funderat över effekterna på det viset tidigare men det var en positiv nyhet i alla fall. Lite mer skeptisk är jag till resultatet att särskilt stora positiva effekter uppstår om invandrarna kommer från en mångfald av länder. Här tror jag nog att var man kommer ifrån har mindre betydelse än vad man vill och vad man kan har större inverkan enligt mitt helt ovetenskapliga sätt att se på det.

Däremot är det värt att notera att studien belägger det faktum att lågutbildade invandrare har en negativ inverkan på inrikes föddas sysselsättning och löner. Särskilt negativ är den om invandrarna är från samma region eller kulturella miljö. Studien visar också att hur många invandrare som kommer har stor betydelse. Mest markant är det effekterna av om det är högutbildade eller lågutbildade invandrare som invandrar, både vad gäller arbetsmarknad och lönerna. Slutsatsen torde vara given att invandringen till ett land eller en region får olika effekter beroende på vem det är som invandrar, vilken utbildningsnivå respektive ambitionsnivå de har och inte minst vilken form av välfärdssystem som de omfattas av.

En bris har brutit ut på Internet dels efter att Nader Hillawi från Södertälje och andra SD-medlemmar med bakgrund i Irak blev intervjuade i senaste numret av SDK och dels då jag tillsammans med Carina Herrstedt väl i Stockholm träffade sympatisörer från Batnaya. Bakgrunden är den att kristna irakier har valt att engagera sig politiskt i Sverigedemokraterna och jag har valt att bemöta dem som vilka andra medlemmar som helst. Nader Hillawi som jag lärt känna är väl assimilerad, lärt sig svenska snabbt och arbetar som busschaufför trots en betydligt högre utbildning. Jag skulle vilja säga att han är urtypen för det som vår politik eftersträvar, att de invandrare som kommer hit anpassar sig och är egenförsörjande. Nader har i sin tur engagerat flera andra med samma ursprung. Vid flertalet av de utbildningar som jag hållit i Stockholm har de deltagit och visat intresse. Det är bakgrunden till min kontakt med Nader och kaldéerna.

För mig är det en självklarhet att det vi säger och företräder politiskt får genomslag i hur vi agerar och handlar i den faktiska verkligheten. Efter läst vad som skrivs på Internet så framstår det som tydligt att politiska meningsmotståndare gör allt för att så split och förstöra för oss i Sverigedemokraterna. Vid mötet med kaldéerna så framkom det hur Socialdemokraterna men även Moderaterna försöker köpa sig röster mot betalning bland invandrargrupper. Det kan ske genom kulturstöd eller riktade stöd från ABF eller Medborgarskolan. Ekonomiskt stöd ges med det underförstådda kravet att invandrarna senare röstar på dem i valet. Här har både jag och andra representanter varit tydliga med att Sverigedemokraterna har inget mer att erbjuda än ett bättre Sverige att leva i. Vi vill ha en restriktiv invandringspolitik med tydliga krav på både anpassning och självförsörjning för de som är här. Alla de medlemmar som jag träffat och själva har invandrarbakgrund ställer sig bakom både vårt principprogram och vår politik.

Kaldéerna är välutbildad övre medelklass från Irak, som tidigare hade en privilegierad ställning inom Irak, alla kan därför tala bra eller t.o.m. helt flytande engelska vilket inom arabvärlden är ovanligt. De jag har träffat har eller arbetar med att lära sig svenska. För mig är det självklart att människor som flyttar eller flyr till ett annat land både anpassar sig efter värdlandets seder och värderingar liksom att man för vidare ens hemlands historia. Ens historiska ursprung bär man med sig och förmedlar vidare genom generationer. Ett svenskt exempel är Gammalsvenskby i Ukraina som trots obefintlig kontakt med Sverige under närmare ett århundrade har upprätthållit traditioner och lutherska tron. Deras begivenhet stöddes av ärkebiskop Nathan Söderblom och ungkyrkorörelsen som är vår viktigaste nationella rörelse under 1900-talet.

Företrädarna för Batnaya har valt att på eget bevåg översatt artiklar från SDK i syfte att få kristna arabisktalande (kaldéer, kopter m.fl.) att får bättre förståelse för Sverigedemokraternas politik och få fler att rösta på oss istället för exempelvis Socialdemokraterna. För att uttrycka mig milt så har reaktionen från Socialdemokraterna inte varit positiv.

Sammanfattningsvis så har jag lovat att lyssna till vad de har att säga och förklarat att som politiker handlar mycket om att röra sig i vardagen och förstå hur samhället fungerar. Möten med människor är den viktigaste källan till detta. Att det skulle finnas människor som skulle reagera negativt kunde jag ana men att både nationaldemokrater och socialdemokrater skulle göra gemensam sak och försöka skapa splittring inom Sverigedemokraterna kunde jag inte anat. Än mindre kunna jag ana att det skulle finnas de som valde tro på den dynga som skrivs istället för att kritiskt reflektera över vad som skrivs och vem som skriver och inte minst i vilket syfte.

En ny rapport från Danmarks statistik, ”invandrare i Danmark” som utgavs i november 2009 ger en bred och nyanserad bild av invandrare och deras barn situation i det danska samhället. Rapporten visar att invandrade kvinnor från icke-västliga länder, till skillnad från män, kommer snabbare in i samhället vad gäller utbildning och arbete. Enligt rapporten så är en bidragande orsak till att kvinnorna flyttar fram sina positioner så rejält är den danska 24-årsregeln, som slår fast att kvinnor inte får gifta sig med någon utanför Europa förre 24 års ålder. Sveriges radio gjorde ett inslag kring rapporten och lät socialdemokraternas Luciano Astudillo kommentera resultaten. Luciano Astudillo ville inte kännas vid framgångarna med 24-års regeln, utan tyckte istället att den innebär en inskränkning av individens frihet.

Jag presenterar en kort sammanfattning av resultaten nedan för den som inte vill läsa hela rapporten som är på danska.

År 2050 kommer var sjätte dansk att ha invandrarbakgrund mot var tionde idag.

Ungdomar födda i Danmark men med utomeuropeiska föräldrar, är i högre grad kriminella än utomeuropeiska invandrare. När man jämför män från utomeuropeiska länder med hela den manliga befolkningen i Danmark så är brottsligheten 33 procent högre för utomeuropeiska invandrare. Ungdomar födda i Danmark men med utomeuropeiska föräldrar har 117 procent högre brottslighet än den manliga befolkningen i Danmark. Kostnaden för deras brottslighet är däremot inte beräknad.

Invandrare med utomeuropeisk bakgrund är starkt överrepresenterade bland de som är beroende av socialbidrag eller andra former av ekonomiskt stöd. Det gäller framförallt kvinnor i åldern 18-64 som är passiva bidragstagare där utomeuropeiska invandrare utgör 31 procent medan deras andel i samhället endast är 6 procent.

Kvinnor från utomeuropeiska länder utbildar sig däremot som aldrig förr. Andelen 20-åringar med utomeuropeisk bakgrund i utbildning har under en tioårsperiod stigit från 23 procent till rekordhöga 41 procent. Därmed motsvarar deras nivå danska kvinnor i samma ålder. Det är ett trendbrott.

Hur situationen ser ut i Sverige kan jag inte uttala mig mer om än vad jag gjort i tidigare bloggposter men att det här är ytterligare en sak som Sverige ska ta efter Danmark och det gör man enkelt genom att praktisera Sverigedemokratisk politik. Visst låter det intressant att Sverigedemokraternas politik skulle förbättra situationen för invandrarkvinnor i Sverige? Det är något att ta fasta på i valrörelsen.

Publicistklubben i Göteborg anordnade ganska nyligen debatt om mediernas bevakning av invandringsrelaterade frågor under rubriken "Har Sverigedemokraterna rätt"? Även om debatten skulle handla om hur medierna granskar invandringsfrågor så hamnade debatten om hur Sverigedemokraterna eventuellt gynnas av att diskutera invandringsrelaterade frågor.

Invandrarrelaterade frågor förenklas och görs begripliga på samma sätt som alla andra frågor genom att det komplexa förenklas. Invandringen till Sverige har skapat såväl möjligheter som problem. Men invandringspolitiken ska granskas som vilket annat politikområde som helst. Ansvariga politiker ska ställas till svars för varför det ser ut som det gör i samhället. Varför har det inte försökts skapa en demokratisk legitimitet för den förda invandringspolitiken? Varför ställs det inte kritiska frågor överhuvudtaget?

Lena Sundström som deltog i debatten menade under kvällen att Sverigedemokraterna inte ska behandlas som andra partier eftersom de inte är som andra partier. Om Sverigedemokraterna normaliseras så kommer vi få en slagsida i debatten som aldrig går att räta tillbaks och som bara spelar Sverigedemokraterna i händerna. Det Lena Sundström egentligen vill förmedla är en bild av journalistiken att lägga allting till rätta och berätta för medborgarna och mediekonsumenterna hur samhället ser ut oavsett faktisk verklighet. För Sundström innebär journalistikens opartiskhet att det är nyhetsjournalisters uppgift att tala om vilka partier vi inte ska rösta på. Journalisten ska inte vara konsekvensneutral och beroende på eventuella opinionseffekter så ska det beslutas om artiklar och nyheter ska publiceras eller inte. Det är den rådande konsensus som finns inom journalistskrået idag och den vill Sundström behålla. Just hur nyheter väljs ut och bestäms om de är nyheter eller ej beskrev faktiskt Hadenius och Weibull i sin bok ”massmedier” väldigt bra. De menar på at det är redaktionens normer som styr nyhetsvärderingen. Enskilda journalister har väldigt liten möjlighet att flika in personliga värderingar utan det är redaktions normer och värderingar som journalisterna anpassar sig till. Så trots att journalister har i högre grad åsikter åt vänster och inte minst till Miljöpartiet så är det inte detta som styr nyhetsrapporteringen enligt Hadenius och Weibull.

Jag måste erkänna att jag är beredd att hålla med. Det är omgivningens tryck som utgör det största hindret för en bättre och mer saklig nyhetsrapportering. Jag har vidare tidigare skrivit om hur den faktiska verkligheten ser ut för journalister och hur det resoneras på redaktioner om de kan publicera artiklar då det kan gynna Sverigedemokraterna. Samma förhållningssätt sker vid urvalet av artiklar eller intervjuer med sverigedemokrater, diskussionen finns alltid hur det kan komma att missgynna partiet. För att återknyta till publicistklubbens debatt så anser jag det ganska tydligt att Sverigedemokraterna har rätt och att nyhetsrapporteringen kring invandringsproblemen måste bli bättre och granskas som vilket område som helst. Här är Danmark och deras medier ett föredöme. Smaka på den Lena Sundström!