Statiska centralbyrån har gett ut en omfattande rapport om utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Innehållet är till stora delar politiskt sprängstoff som ger Sverigedemokraterna rätt på flera punkter i sin kritik av den förda invandrings- och integrationspolitiken.
Många invandrare klarar inte av att försörja sig själva. Grundproblemet är den låga utbildningsnivån hos utomeuropeiska invandrare, vilket gör att de inte klarar av att etablera sig på arbetsmarknaden. Sämst i kategorin är invandrare från Somalia, där endast ca 35 procent klarar av att försörja sig själva efter 10 år i Sverige. De som kommit till Sverige och fått stanna på grund av asylskäl samt anhöriginvandrarna så har runt 20 procent av dem inte varit sysselsatta överhuvudtaget. Under det första året lever nästan alla på någon form av bidrag i form av introduktionsersättning eller försörjningsstöd. Kostnader för det svenska välfärdssystemet är enorma, men finns inte redovisade.

Rapporten berättar vidare att två år efter invandringen är endast runt 20 procent av de som invandrat till Sverige av asylskäl sysselsatta. Även om situationen förbättras över åren så kvarstår en lägre sysselsättningsgrad över tiden, vilket i sin tur får stora konsekvenser för den framtida sysselsättningen och därmed även för den framtida försörjningsbördan. Speciellt problematiskt är det för utrikes födda kvinnor som i hög grad står utanför arbetsmarknaden och istället försörjer sig på bidrag. Det beror enligt undersökningen på att många av kvinnorna är lågutbildade och utan arbetslivserfarenhet. Av samtliga utrikes födda kvinnor var det hela 42 procent som aldrig arbetat tidigare. Hur utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet ser ut för kvinnor uppdelat efter land finns inte redovisats, men det är inte vidare långsökt att anta att kvinnor utanför Europa drar upp statistiken rejält.

Låg sysselsättning – hög andel förtidspensionärer
SCB:s undersökning visar att personer födda utanför Europa har den lägsta sysselsättningsnivån oavsett vistelsetid. Det gäller framförallt personer födda i Asien och Afrika. Personer födda i Sydamerika och Nordamerika har betydligt högre sysselsättningsnivå. En majoritet av de som kommer till Sverige gör det i egenskap av anhöriginvandrare. Enligt svensk lagstiftning har anhöriga till personer som fått uppehållstillstånd i Sverige rätt att återförenas med sina familjemedlemmar. Generellt är det vanligare att män kommer till Sverige som flyktingar och kvinnor som anhöriginvandrare. Anhöriginvandrarna tar under de första åren i Sverige ut föräldrapenning, vilket beror på att fruktsamheten är hög i dessa grupper tiden efter invandring. Andelen icke sysselsatta som tar ut föräldrapenning är också som högst ett till tre år efter invandringen. Dessutom är det en större andel av den utrikes födda befolkningen som står utanför arbetskraften på grund av långvarig sjukdom. Andelen förtidspensionärer är kraftigt överrepresenterad bland den utrikes födda befolkningen och ökar med tiden i Sverige. Mer än 20 procent av de som inte var sysselsatta efter 10 år i landet var förtidspensionärer.

Vad bör göras?
Min personliga slutsats är att det behövs ett moratorium för invandringen till Sverige, speciellt utomeuropeisk sådan. Arbetskraftsinvandring bör ske först efter alla de hundratusentals arbetslösa i Sverige tillförsäkrats en egen försörjning. Det är inte hållbart att importera arbetskraft samtidigt som det finns åtskilliga arbetslösa i landet. Den så kallade integrationspolitiken har misslyckats fatalt och det hänger samman med en kravlös invandringspolitik och en allt för generös anhöriginvandring. Det är orimligt att människor kan återförenas i Sverige när de saknar gemensam anknytning hit. Vidare borde ansvaret för anhöriginvandrande garanteras av i Sverige boende anhöriga. Det behöver även ställas högre krav på delaktighet i samhälle och insatser på arbetsmarknaden för de som invandrat till Sverige. Det är orimligt att stora grupper av människor lever på bidrag och urholkar välfärdssystemet. Slutligen är det intressant att notera vilka invandrare som flyttar eller stannar i landet. Bland de som kommit in på arbetsmarknaden flyttar hälften hem igen medan 90 procent av den grupp som har sämst arbetsmarknadsintegration stannar kvar i Sverige. Det här kräver insatser utöver det vanliga för att komma tillrätta med.