En ytterst intressant fråga som Jens Suedekum, Katja Wolf och Uwe Blien ställer i studien Cultural Diversity and Local Labour Markets. I ett Region Skåne perspektiv skulle det vara önskvärt med en liknande studie med tanke på hur situationen ser ut i Skåne med en hög andel utanför arbetsmarknaden och stort så kallat utanförskap. Invandring påverkar den regionala arbetsmarknaden men hur, den frågan ställer sig studien. Även om studien behandlar förhållandena i Tyskland så torde resultaten vara relevanta för svenska förhållanden eftersom analysen utgår från den regionala nivån vilket borde öka jämförbarhet av resultaten.
Enligt det jag lyckats få fram så visar studien på att effekterna av invandring på den regionala arbetsmarknaden i Tyskland till mycket stor del beror på invandringens sammansättning. Det är ingen kioskvältare att högutbildade invandrare innebär ett positivt tillskott på arbetsmarknaden. Däremot att högutbildade invandrare både ökar sysselsättningen och lönerna för inrikes födda var en nyhet för mig. I ärlighetens namn så har jag aldrig funderat över effekterna på det viset tidigare men det var en positiv nyhet i alla fall. Lite mer skeptisk är jag till resultatet att särskilt stora positiva effekter uppstår om invandrarna kommer från en mångfald av länder. Här tror jag nog att var man kommer ifrån har mindre betydelse än vad man vill och vad man kan har större inverkan enligt mitt helt ovetenskapliga sätt att se på det.
Däremot är det värt att notera att studien belägger det faktum att lågutbildade invandrare har en negativ inverkan på inrikes föddas sysselsättning och löner. Särskilt negativ är den om invandrarna är från samma region eller kulturella miljö. Studien visar också att hur många invandrare som kommer har stor betydelse. Mest markant är det effekterna av om det är högutbildade eller lågutbildade invandrare som invandrar, både vad gäller arbetsmarknad och lönerna. Slutsatsen torde vara given att invandringen till ett land eller en region får olika effekter beroende på vem det är som invandrar, vilken utbildningsnivå respektive ambitionsnivå de har och inte minst vilken form av välfärdssystem som de omfattas av.