Socialdemokraterna stoppas att hålla möte på Rosengårds centrum. Fastighetsförvaltaren EFM Sverige sätter stopp för alla politiska aktiviteter och menar att Rosengårds centrum skall vara politiskt och religiöst neutralt.

Detta får sossarna, som under flera år anordnat "sosselördag" på Rosengårds centrum, att gå i taket. Sossarna menar att det kan få negativa konsekvenser för demokratin.

För en annan, som är van vid att det är sossarna som brukar agera för att stoppa oss, sverigedemokrater, från att hålla möten och träffa folk kan man inte annat än att dra på smilbandet. Givetvis har fastighetsförvaltaren rätt att välja vilka partier som skall få närvara på Rosengårds centrum. Nu väljer dessutom fastighetsförvaltaren att samma regler skall gälla för alla partier och att inte sossarna skall ha någon gräddfil. Vad kan egentligen vara mer demokratiskt?

Men för sossarna är det ju, som vi alla redan vet, bara demokrati när det gäller dem själva!

Tidningen Nerikes Allehanda står upp för demokratin och yttrandefriheten. Tidningen har vågat trotsa muslimers hot och vrede genom att publicera konstnären Lars Vilks teckningar om Muhammed som rondellhund. Publiceringen har medfört att muslimer i Örebro demonstrerat mot tidningen och nu lägger Irans president, Mahmoud Ahmadinejad, sig i saken och meddelar på fullaste allvar att "sionister" ligger bakom publiceringen.

Den galne presidenten från Teheran har tidigare avfärdat Förintelsen av judar under andra världskriget som en myt och sagt att staten Israel bör utplånas från kartan. I måndags kallade Irans utrikesdepartement i Teheran till sig det svenska ambassadrådet, Gunilla von Bahr, för att protestera formellt mot teckningen och nu låter han sina förlängda armar i Sverige, sina muslimska sändebud, fortsätta demonstrera mot vad vi svenskar gör i vårt eget land. Islamiska kulturcentret i Örebro kommer på fredag att genomföra sin protest efter fredagsbönen, låter man hälsa.

Vi sverigedemokrater har många gånger påtalat faran med det mångkulturella samhället och den instabilitet i samhället som följer av att man importerar stora folkgrupper med helt andra ideal och uppfattningar om hur samhället bör styras och se ut. Dessa folkgrupper känner ingen som helst gemenskap med Sverige - ännu mindre lojalitet till landet. Istället finns lojaliteten långt utanför Sveriges gränser. Deras ledare behöver bara ropa...

Att socialdemokraternas demokratisyn är ytterst anmärkningsvärd har väl de flesta svenskar vid det här laget uppmärksammat. Demokratin är endast till för dem som, enligt sossarna, tänker och tycker rätt. Särskilt när det gäller invandringspolitiken.

I Värnamo satsar nu sverigedemokraterna på att starta en lokalavdelning för att kandidera i valet 2010. I helgen skulle ett möte hållas på Designhotellet, men hotelledningen vägrade att släppa in sverigedemokraterna och istället fick mötet hållas på hemlig ort.

Nu börjar socialdemokraterna i kommunen bli rädda för sverigedemokraternas intåg. Med odemokratiska óch omoraliska metoder skall sverigedemokraterna stoppas. Socialdemokraten Carina Hägg säger till Sveriges Radio att man kommer att "rikta krav mot företagare som samarbetar med sverigedemokrater".

Dessa krav går med all sannolikhet ut på att företagare som samarbetar eller upplåter möteslokaler till partiet kommer att straffas av kommunen.

Socialdemokraterna kräver t ex att kommunens hemsida ska sluta länka till dansstället Seghalla, som drivs av Sven-Evert Gunnarsson, som nyligen offentliggjorde att han är kontaktman för sverigedemokraterna i Värnamo.

"Det är viktigt att vi som står för demokrati tar ett tydligt avstånd", säger Carina Hägg till Sveriges Radio.

Det är alltså så socialdemokraterna står upp för demokratin år 2007. Tänk om de bara hade lärt sig sin egen partihistoria om hur de blev behandlade vid förra århundradets början...

Vi sverigedemokrater lever i en utsatt situation. Våra politiker, möten och egendom utsätts för våldsamma angrepp från framförallt extremvänstern. Allt detta sker under riksdagspartiernas tysta samtycke - för inget riksdagsparti har gått ut och tagit avstånd från det politiska våld som drabbar oss. Justitieministern vill inte ens träffa oss.

Vi undrar oftast var detta hat mot oss kommer ifrån. Varför känner vissa människor legitimitet i att våldföra sig på andra människor? Min partikollega och partiets pressekreterare har tidigare på ett förtjänstfullt sätt här på bloggen skrivit om detta. I sin bloggartikel "Avhumanisering och dess konsekvenser" ställer han frågan: "När politiska och massmediala förebilder sänder ut den här typen av signaler är det då särskilt märkligt att förvirrade ungdomar på den extrema vänsterkanten uppfattar det som fullkomligt legitimt att förfölja och skada sverigedemokrater?"

Idag - efter senaste tidens attacker mot partiets lokaler och representanter runt om i landet - publicerar tidningen Metro en krönika skriven av Johan Staël von Holstein. I sin krönika "Låt rasisterna springa gatlopp" propagerar han inte enbart för massinvandringen utan blandar friskt ihop sverigedemokrater med rasister. Han skriver: "Vi måste hänga ut dem, peka finger och låta dem springa gatlopp. De måste få stå och skämmas offentligt. Varje borgerlig, liberal, frihetsivrare med tron på det individuella ansvarstagandet och på individens kraft, kunnande och rätt måste ta var sin parasit och rasist i örat och förklara för dem hur det ligger till, att de själva kan och att ett liv i frihet är skönt och underbart, att mångkultur berikar".

Och så undrar man var hatet hos extremvänstern kommer ifrån? När till och med personer som kallar sig "borgerlig, liberal, frihetsivrare" uttrycker sig på detta sätt...

Häromdagen kunde vi i ett nyhetsinslag på tv höra hur statsvetaren Stig-Björn Ljunggren menade att Sverigedemokraterna håller på att bli en naturlig del av det politiska livet och som en följd av det kommer vi att kravla oss över fyraprocentsspärren i nästa val. Partiet håller alltså på att normaliseras. Ett annat tecken i den riktningen fick vi på måndagskvällen då vår partiledare ringdes upp av en reporter på Aftonbladet. Samtalet skulle inte kretsa kring den senaste tidens händelser med överfall, hot och stigande opinionssiffror. Det var istället helt andra saker som stod i fokus: Sverigedemokraternas företrädare har minsann blivit riktiga lyxlirare.

Bevis 1: Reportern hade noterat att Jimmie Åkessons lön fördubblats sedan förra året. Med tanke på att han sedan september 2005 betalats 12 000 kronor i månaden före skatt innebär denna ökning knappast något utrymme för överdriven vräkighet. I jämförelse med arvoden för heltidspolitiker i offentlig tjänst (alltså sådana som betalas av kommun, landsting eller stat) är det att betrakta som en tämligen låg lön. Till och med de sverigedemokratiska politiker som har heltidsuppdrag i kommuner och landsting tjänar avsevärt mer än vår partiledare.

Bevis 2: Bilder från årets politikervecka på Gotland visar att de sverigedemokratiska representanterna på plats åkte i en fin bil. Det var en privat bil, tillhörig en medlem i ungdomsförbundet. Hade partikassan belastats med hyrbil hade det med största sannolikhet istället blivit en bättre begagnad från uthyraren intill färjeterminalen.

Bevis 3: Bilder från årets politikervecka på Gotland visar att de sverigedemokratiska företrädarna drack mousserande vin på restaurang. Partikassan? Nej, inget scoop här heller. Alla som rört sig på ställena kring Donners plats under Almedalsveckan vet att politiker, journalister och andra makthavare samlas i en kär mångfald, dricker gott och 'nätverkar'. Här tas förvånansvärt liten hänsyn till vänster-högerskalan. Kontakter knyts över alla gränser. Faktum är att även sverigedemokrater bjudits på vin, öl och mineralvatten när de gjort besök i denna del av Visby genom åren.

Möjligen tar man som tillhörande etablissemanget för givet att resor, logi, mat och dryck alltid betalas av arbetsgivare eller sponsorer. Som sverigedemokrat har man däremot fått lära sig att vara rädd om partiets pengar. Under Almedalsveckan bodde partiets företrädare i små campingstugor en bra bit utanför stan, valde budgetplats på färjan och lät ungdomsförbundet stå för skjutsen. Lyx i all ära, men nog har vi väl ändå en bra bit kvar innan vi förtjänar att likställas med paret Ceausescu eller Saddam Hussein...

PS! Aftonbladet har idag i pappersupplagan publicerat en helsida om ovanstående. Är det nyhetstorka på Aftonbladetredaktionen?

När sossarnas nya ledare, Mona Sahlin, begav sig ut i förorterna för en vecka sedan för att locka väljare blev det bråk mellan invandrargrupper inom hennes eget parti. Sahlin är ju en varm förespråkare för det mångkulturella samhället och predikar dess förträfflighet i tid och minut så just därför är det ju intressant att inte ens under hennes eget möte kan mångkulturen verka i fred och harmoni.

Vi sverigedemokrater har med all rätt hävdat sedan partiets start att det inte finns några exempel på mångkulturella samhällsbildningar som fungerat i fredliga former under längre tid, utan de leder alltid till konflikter och sönderfall. Men enligt Mona Sahlin (och för den delen alla hennes övriga kollegor i riksdagspartierna) skall det tydligen fungera i Sverige – till varje pris.

Men inte ens under hennes eget sossemöte kunde olika invandrargrupper enas. En grupp assyr-syrianer i Botkyrka ville ta tillfället i akt när Sahlin gästade och uppmärksamma henne på det folkmord som turkarna begått mot armenier och assyr-syrianer och som Turkiet och EU vägrar erkänna som folkmord. Vi sverigedemokrater har under längre tid uppmärksammat just folkmordet på armenierna och EU:s krypande för Turkiets vägran att erkänna folkmordet. Det är till och med straffbart i det land som nu välkomnas in i EU att hävda att folkmordet ens ägt rum.

De turkiska besökarna på sossemötet blev förbannade över assyr-syrianernas försök att, genom ett plakat med texten ”erkänn folkmordet”, uppmärksamma folkmordet. De krävde att plakatet omedelbart togs ned och vipps så kom tydligen sossarnas Botkyrkapolitiker, Jens Sjöström, till undsättning och avlägsnade plakatet.

Jens Sjöström själv förklarar att arrangörerna ville undvika en konfrontation mellan olika grupper under Mona Sahlins tal.

Nu har konflikten eskalerat och assyr-syrianernas ledare, George Baryawnu, säger till Sveriges Radio Ekot: ”Det strider inte mot den socialdemokratins ideologin. Varför ska vi ta ner banderollen? Har vi inte rätt att kräva lite solidaritet när Mona Sahlin kommer? Har vi inte rätt att framföra den här åsikten när hon kommer?”

Mona Sahlin klarar inte ens hålla sitt eget mångkulturella socialdemokratiska parti undan konflikter och bråk. Hur skall hon då klara av att hålla ett helt mångkulturellt samhälle undan detsamma?

Läs mer från SD-Kuriren:
» Tysk skolbok censureras efter krav från turkisk diplomat
» Konferens i Istanbul om folkmordet på armenierna trots protester
» Förnekande av armeniskt folkmord straffbart i Frankrike
» Konflikten mellan Turkiet och Frankrike trappas upp

Statsminister Fredrik Reinfeldt är oroad över att sverigedemokraterna växer.

I likhet med sina socialistiska partikollegor slänger han ur sig samma gamla floskler som vanligt. Han talar om att han vill föra en bra, humanistiskt inriktad politik och det vill, enligt Reinfeldt, inte sd göra.

Han säger att vi profiterar på samhällsproblemen och att vi delar in samhället i ”vi och dom”. Har ni hört det förut?

Det spelar ingen roll vad som står i våra program om vikten av alla människors lika värden. Vi är hemska och skall så förbli. Det verkar vara huggit i sten. ”Jag vill inte ha in sd i riksdagen”, säger vår statminister till TT. Det är väl klart att han inte vill. Vi konkurrerar ju om de svenska väljarna och vi kommer att störa den ordning som de sju gamla riksdagspartierna har skapat under sina år i maktens korridorer. Klart att de inte vill ha in ett nytt parti som kommer och stör.

Men oavsett vad Reinfeldt och han gelikar i riksdagspartierna tycker och anser så kommer vi sverigedemokrater att bryta oss in i riksdagen vid nästa val. Vi kommer att passera spärren med råge och vi kommer framöver att bli en betydande maktfaktor inom svensk politik.

Även om Reinfeldt idag säger att något regeringssamarbete med sd kommer det inte att bli så länge han styr, så kommer de att få anpassa sig till oss. Det gäller även sossarna. I annat fall återstår för dem endast: GAME OVER!

Igår överfölls en sambo till en ledande sd-politiker. Samtidigt fick en annan ledande sd-politiker sitt hus nedsprejat med hot. Dessa händelser, som begåtts av fega kräk på yttersta vänsterkanten, borde få hela det politiska Sverige att börja diskutera demokratins tillstånd i landet.

Ännu har inget avståndtagande från våldsaktionen, där Martin Kinnunens sambo drabbades, gjorts av något av riksdagspartierna. Justitieminister Beatrice Ask tiger som muren - på samma sätt hon gjorde när jag själv blev utsatt för ett våldsamt överfall i samband med ett politiskt möte med alla våra förtroendevalda i Sydsverige. Då meddelade hon att hon inte hade tid att träffa sverigedemokraternas ledning för att diskutera den hotbild som finns från våldsvänstern och vad regeringen tänker göra för att stävja det politiska våldet.

Det kanske mest tragiska är hur journalistkåren agerar i detta fall. Några kvällstidningar har skrivit spaltmeter om händelsen. Några tidningar har agerat på ett seriöst sätt medan andra gjort tvärtom. Men i flera dagstidningar har händelsen, om att en politiker i Sverige blir hotad av vänsterextremister på grund av hans politiska engagemang och hans sambo blir överfallen i hemmet och under knivhot utsläpad och bakbunden, inte rönt större uppmärksamhet än en TT-notis, lika stor som en annan om att åklagare nu skall titta på Antikmässans betalningsrutiner eftersom flera besökare inte erhållit kvitton då de betalt inträde. Och i TV har knappt ett ljud hörts om vad som inträffat.

Det korrekta från journalistiskt håll vore att lyfta frågan om hur mycket politiskt våld regeringen skall tillåta i Sverige och ställa ansvariga politiker mot väggen och utkräva svar.
Detta görs inte och man kan fråga sig varför? Är det så att stora delar av journalistkåren sympatiserar med det som hänt? Riksdagspartierna och våra ministrar gör tydligen det!

Hur fan sjukt är detta samhället egentligen?

Idag attackerades sambon till partiets biträdande pressekreterare och ungdomsförbundsordförande, Martin Kinnunen, i parets gemensamma hem. Paret har den senaste tiden mottagit hot från vänsterextremisterna i AFA som krävt att Kinnunen skall lämna sina politiska uppdrag om han inte vill att AFA kommer och "hälsar på".

Idag kom de och hälsade på. De bröt sig in i lägenheten och under knivhot bakbands Martins sambo. När detta var gjort ringde de upp Martin, som var på sin arbetsplats på partikansliet, och lät honom höra hur de bakbundit hans sambo. Sambon knuffades sedan ut i trappuppgången.

Sambon chockskadades svårt och fick föras till sjukhus. Som tur var fick hon endast lindrigare fysiska skador, enligt de uppgifter jag har fått.

Medierna har rapporterat en del om det på internet, men i Sveriges Television var attacken mot politikerhemmet inte ens värt att nämna och i TV4 fick attacken knappt en minuts uppmärksamhet. I Expressen i kväll börjar journalisten Wayne Seretis insinuera om attacken kan vara fingerad för att få uppmärksamhet. Hur kränkande är inte detta mot Martin och hans sambo?

Wayne Seretis lyfter dessutom i sin korta artikel in ett uttalande från Säpos informationsdirektör, Anders Thornberg, som säger: "Mycket kraft används till interna uppgörelser där man stör varandras möten och när någon demonsterar eller delar ut flygblad, då är det vanligt att någon använder våld." Ur vilket sammanhang eller fråga som detta uttalande kommer ifrån vet jag inte men syftet är självklart från journalistens sida: Han vill försöka legitimera attacken genom att framställa det som om det handlar om interna uppgörelser och att sverigedemokraterna är likadana kålsupare och som brukar störa andras möten och använda våld. På annat sätt kan jag faktiskt inte tolka Seretis artikel.

Hur sjukt får det egentligen bli och hur sjuk är egentligen den svenska journalistkåren???

Jag menar, vad hade egentligen hänt om sambon till ledaren för moderata ungdomsförbundet, socialdemokratiska ungdomsförbundet eller varför inte ung vänster hade blivit attackerad i sitt hem efter hot från våldsgrupper? Ja, då hade expert-team inkallats och långa tv-diskussioner hade följts om hur demokratin är hotad i Sverige.

Dessutom har tydligen även partiets ledamot i kyrkomötet, Eva Nyman, fått påhälsning av AFA i sitt hem i Uppsala under dagen. När hon kom hem hade någon sprejat på husfasaden: "Vi ser dig Eva /AFA" tillsammans med hammaren och skäran.

Nu var det ju bara sverigedemokrater som attackerades. Då är det tydligen varken så noga eller särskilt synd.

Fan, vad jag blir illamående!

Ikväll går alla våras tankar till Martin, hans sambo och Eva!

"Gruppvåldtäkter tillhör krigssituationer men har överförts till det civila samhället enligt forskaren."

Artikel i Svenska Dagbladet 070814 om att allt fler grövre gruppvåldtäkter sker i Norge

Ja, man undrar vem som tagit med sig detta fenomen till de nordiska länderna? "Gruppvåldtäkter har historiskt sett varit ovanliga i Norge och i Norden", skriver Bergens Tidende.

Idag rapporterar bland annat SVT om att ett hundratal "svensk-irakier sitter fast i norra Irak sedan Luftfartsstyrelsen införde flygförbud till Arbil i slutet av förra veckan."

I eftermiddag skall, enligt SVT-uppgifter, Luftfartsstyrelsen diskutera om flygförbudet till Irak skall upphävas. Om förbudet kvarstår kommer antalet strandsatta att öka med ungefär 500 personer i veckan.

Är det någon mer än jag som undrar hur det kan komma sig att sk "svensk-irakier" sitter fast i det land som de påstås ha flytt från och som det enligt riksdagspartierna och iraker själva absolut inte går att utvisa asylsökande till pga det oroliga tillståndet i landet?

Man kan undra om de befinner sig i sitt hemland på semester under tiden deras asylärende i Sverige avgörs? De svenska myndigheterna borde hårdgranska varje individ som nu "sitter fast" i Irak och se över om de egentligen har skäl till att komma till Sverige. Samtidigt bör också kontroll ske om de ljugit sig till uppehållstillstånd i Sverige.

Uppdaterad 22:44: Men herregud, nya uppgifter gör gällande att HELA 3000 "svensk-irakier" sitter fast i Irak och inte kan komma "hem" till Sverige. Varför är det inga journalister i Sverige som överhuvudtaget ifrågasätter vad de gör i Irak - ett land de påstår sig ha flytt ifrån! Är inte frågan berättigad? Kanske är det för att alla redan vet svaret...

Sverigedemokraterna (sd) var det enda partiet i regionfullmäktige i Skåne som motsatte sig likvideringen av bolaget Position Skåne. Jag har tidigare, både på min hemsida och i några olika dagstidningar - däribland Helsingborgs Dagblad och Kristianstadsbladet - redogjort för skälen till att vi motsatte oss detta.

Men i regionfullmäktige kördes sverigedemokraternas åsikter över av övriga partier vilket ledde till att sd reserverade sig emot beslutet. Nu får sverigedemokraternas reservation stöd av i ärendet väl insatta personer. Rita Aatola Olsson, turistchef i Ängelholm, och Thomas Brühl, vd för Visit Sweden, går i Helsingborgs Dagblad den 30 juli till angrepp mot regionfullmäktiges beslut.

”Varför lägga ner något som är ett föredöme för regional turistmarknadsföring”, frågar sig Thomas Brühl. ”De senaste åren har turismen till Skåne ökat, och det tror jag till en stor del beror på ett framgångsrikt varumärkesbyggande”, säger Rita Aatola Olsson.

Nu återstår det att se om Position Skånes andra delägare, Kommunförbundet Skåne, också ställer sig bakom en avveckling av Position Skåne. Hittills har man inbjudit alla 33 kommunerna att yttra sig och innan den 21 september vill man ha synpunkter.

Det finns alltså fortfarande en möjlighet att stoppa det mycket olyckliga beslutet om att avveckla Position Skåne. Låt oss hoppas att Kommunförbundet Skåne tar sitt förnuft tillfånga innan det är för sent.

Idag rapporteras att de politiska ungdomsförbundens medlemstal har sjunkit kraftigt sedan 1990. Idag återfinns bara 20.000 medlemmar jämfört med 100.000 år 1990.

Det rapporteras vidare att det socialdemokratiska ungdomsförbundet, SSU, förlorat drygt 20.000 medlemmar, medan centerns ungdomsförbund förlorat 15.000 och moderaternas 12.000.

Precis som väntat så ligger förklaringen till stor del i de fusksiffror som ungdomsförbunden haft för att få större ekonomiska bidrag och som avslöjades för några år sedan, men intresset för ungdomar att engagera sig politiskt verkar också vara på väg nedåt.

Det är en tråkig utveckling - om den stämmer - att allt färre ungdomar engagerar sig politiskt. Däremot är det en glädjande utveckling om allt färre ungdomar engagerar sig i riksdagspartiernas ungdomsförbund. Det finns andra ungdomsförbund att engagera sig i. Sverigedemokratisk Ungdom, SDU, är ett.

Jag har i en rad olika inlägg pekat på homolobbyns enorma inflytelse i svensk politik och media. Homolobbyn som styrs av RFSL har under många år arbetat intensivt med att få större och större inflytande i det svenska samhället. Att kritisera homolobbyn och deras arbete är tabu och genast haglar ord som "homofob", "inskränkthet", "intolerant" m fl.

Anledningen till att jag i flera inlägg tagit upp ämnet är det idag avslutade homosexevenemanget Stockholm Pride, som i medierna har givits enormt utrymme den gångna veckan. Under evenemanget har också ministrar och riskdagspolitiker gullat runt bland bögar och flator för att visa sin stora öppenhet mot sexuella avarter - allt i enlighet med vad RFSL kräver.

RFSL använder varje år Pride för att lyfta fram nya krav på vad politikerna och samhället skall göra för att vara homolobbyn till lags. I år var som bekant temat "idrott".

Jag har i yttrandefrihetens och moralens namn tagit mig friheten att kritisera Stockholm Pride och den översexualisering som detta evenemang ger uttryck för. Jag har lyft fram exempel på de perversiteter som hyllas och som bland andra Svenska Kyrkans präster visar sympati med då de deltar i evenemanget.

Men i Sverige är det som sagt tabu att föra fram kritik mot homolobbyn och Stockholm Pride. Enligt tidningen Aftonbladet är de synpunkter jag fört fram inte kritik utan "hat-attack". Aftonbladet skriver nämligen på söndagen om "Hat-attacken mot Sveriges homosexuella" och man skulle givetvis kunna tro att det skett en våldsam attack mot alla homosexuella i Sverige. Men artikeln handlar om min kritik om det okritiserbara.

Jag är starkt övertygad om att RFSL inte är representativt för alla Sveriges homosexuella. RFSL representerar en liten klick av gruppen men drar sig inte för att göra sig till språkrör för samtliga. Många homosexuella har hört av sig till mig med anledning av mina blogginlägg och instämmer faktiskt i det mesta jag skrivit. De önskar inte - i motsatts till RFSL - att framstå som några översexualiserade perversa individer med t-shirtstryck "Min kuk är min dildo" och skinnbyxor som visar baken. De önskar leva sina liv och vad som sker i deras sovrum är deras ensak.

Det är något sjukt med samhället när vissa saker inte får eller tål kritiseras...

Kulmen på årets perversiteter under Stockholm Pride nåddes på lördagen då Prideparaden ägde rum.

Sydsvenska Dagbladet rapporterar: "En t-shirt med trycket "Min kuk är min dildo", bögar med bara överkroppar och läderbyxor och så artisten Lars-Åke "Babsan" Wilhelmsson i sedvanlig glamourpose på ett biltak. När årets Pridetåg gick genom centrala Stockholm hade fantasin inga gränser."

Vad är detta om inte perversa vidrigheter?

Som jag tidigare skrivit så gick representanter från Svenska kyrkan med i tåget. I sällskap med ett 30-tal kolleger vandrade ärkebiskopens högra hand, kaplan Ann-Cathrin Jarl, tillsammans med folk med brösttryck "Min kuk är min dildo". Är detta Svenska kyrkans nya paroll? Ann-Cathrin Jarl borde tillsammans med de övriga representanterna från Svenska kyrkan omedelbart lämna sina ämbeten.

Andra som rapporteras ha deltagit i Pridetåget är bland andra Anders Borg, Jan Björklund, Andreas Carlgren, Lars Ohly och givetvis Mona Sahlin.

Heder åt kd-politikerna som bojkottat arrangemanget!

Snart är årets homosexevenemang slut och livet kan återgå till det normala, med den skillnaden att homolobbyn åter flyttat fram sina positioner och ställt nya krav, som obönhörligen kommer att tillmötesgås av det politiskt korrekta etablissemanget.

PS! Folk har hört av sig till mig och undrat vad som är perverst med Stockholm Pride. Jag rekommenderar alla att besöka olika nyhetssajter, som t ex svd.se, dn.se etc för att ta del av de "bildextra" som finns från evenemanget. Det råder knappast brist på bilder som visar exakt vad jag menar. Förhoppningsvis är botten snart nådd och en motreaktion föds och kan återskapa ett sunt samhälle igen.

Stockholm Pride som är den inflytelserika homosexlobbyn största årliga evenemang har i år idrottstema. Därför var bland andra fotbollsstjärnan Glenn Hysén inbjuden att invigningstala, vilket han tydligen - till många svenskars besvikelse - inte hade någon som helst invändning emot. Anledningen till att årets tema är idrotten är att homosexlobbyn, med RFSL i spetsen, anser att idrottsrörelsen inte gör tillräckligt för att vara gayrörelsen till lags.

Och när homosexlobbyn kräver något får den givetvis vad den vill. Det politiskt korrekta etablissemanget med riksdagspartierna i spetsen går snällt till sängs med homosexlobbyn och gör som den säger. Allt annat är ju inskränkthet och intolerans.

Homosexlobbyn kräver att idrottsrörelserna skall arbeta mer aktivt för de homosexuellas intressen och nu svarar politikerna i Stockholm att de klubbar och föreningar som inte gör som homosexlobbyn vill riskerar att få sina bidrag indragna. Istället för att fokusera på det klubbarna och föreningarna är till för - nämligen idrotten - skall de istället som verktyg åt homosexlobbyn och politikerna fokusera på politik.

"Föreningarna ska i framtiden kunna redovisa hur de arbetar mot alla typer av diskriminering, och de klubbar som inte lever upp till de nya kraven ska kunna bli av med pengarna. Idrottsförvaltningen ska följa upp de nya kraven med stickprovskontroller ute i föreningarna", skriver Svenska Dagbladet idag.

Madeleine Sjöstedt (fp), kultur- och idrottsborgarråd i Stockholm, säger att reglerna skall skärpas:

– Vi måste se över bidragsreglerna. Pridefestivalen har satt tydligt fokus på den här frågan. Det är inte acceptabelt att idrottare inte vågar vara öppna med sin sexualitet. Klubbarna måste jobba ännu mer med toleransfrågorna, säger hon till Svenska Dagbladet.

Någon som är förvånad?

Det pågående homosexevenemanget Stockholm Pride håller på lördag en parad genom Stockholm. Tidigare år har denna parad utmärkt sig för att vara en orgie i perversitet där halv- och helnakna människor manifesterat för sexuella avvikelser.

I paradtåget har man tidigare kunnat se homosexuella poliser och militärer i uniformer (trots att vi i Sverige har uniformsförbud i demonstrationståg). Nytt för i år är att även präster från Svenska Kyrkan skall delta i perversiteterna. På Svenska Kyrkans webbsida kan man läsa att ett sektion på ett 30-tal personer från Svenska Kyrkan kommer att gå under parollen "Störst av allt är kärleken". I delegationen kommer bland andra domprostarna från Stockholm och Uppsala att gå.

Ann-Katrin Bosbach, präst och lärare för blivande präster i Uppsala, säger: "Vi vill visa att man i Svenska kyrkan kan få en kyrklig välsignelse över ingånget partnerskap. Vill också markera att Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka där alla får plats."

Att vara en öppen kyrka för alla är en sak. Att som svensk kristen kyrka delta i sexuella perversiteter är väl ändå en annan.

Tydligen har det nu inom Svenska Kyrkan också bildats ett nätverk för anställda hbt-personer och på söndag hålls en predikning i Storkyrkan i Stockholm under namnet "Kärlekens mässa". Jag uppmanar alla kristna som befinner sig i Stockholm på söndag att ta sig till Storkyrkan demonstrera mot Svenska Kyrkans förfall.

I min förra postning frågade jag mig om botten nu var nådd. Men det var naturligtvis att ha för optimistisk tro.

För övrigt anser jag att domprostarna i Stockholm och Uppsala, Åke Bonnier och Tuulikki Koivunen Bylund, bör lämna sina ämbeten inom Svenska Kyrkan snarast! Kanske finns det istället några tjänster på homolobbyn RFSL:s kontor för dem? De passar nog bättre där...