I dagens Ekot i Sveriges Radio rapporteras om att jag är för dödsstraff trots att partiet är motståndare. Reportern Olof Sjölander får det att låta som om jag propagerar för dödsstraff. Därför kan en förklaring och ett förtydligande vara på sin plats.

Olof Sjölander lutar sig mot sin SR-kollega Pontus Mattssons kommande bok "Sverigedemokraterna in på bara skinnet". I denna bok deltar jag genom olika samtal med Pontus Mattsson. En fråga som han tog upp under ett sådant samtal var min inställning till dödsstraff. För många år sedan skrev jag nämligen på min hemsida en artikel som var ett försvar till dödsstraff. Min utgångspunkt var att grova brottslingar bör hållas borta från gator och torg så att de inte kan begå nya brott. Dödsstraff vore en garant för detta. Men jag inser att livstidsstraff har samma effekt och att det av olika skäl är att föredra. Därför var jag också en av dem som vid Riksårsmötet 1999 stödde att Sverigedemokraterna slopade kravet på att införa dödsstraff för grov kriminalitet, såsom mord. Detta beslut fattades med bred majoritet inom partiet.

Mattsson undrade givetvis hur min inställning till detta är idag. Dödsstraff är en icke-fråga för partiet eftersom det inte finns något stöd i denna fråga. Jag har hela tiden varit noga med att påpeka att jag, i egenskap av företrädare för partiet, står bakom partiets hållning i frågan.

Jag själv propagerar varken i privata eller offentliga sammanhang för dödsstraff - även om jag anser att en öppen debatt i samhället skulle kunna vara av godo med tanke på att det bland svenska folket finns visst stöd för dödsstraff. Enligt de mätningar som Göteborgs universitet gör i den så kallade SOM-undersökningen av svenskarnas attityder svarade 18 procent att de är för att införa dödsstraff för mord. Bland ungdomar är siffran ännu högre.