Genusexperiment i svenska förskolor där man försöker styra pojkar till flicklekar och tvärtom, kan vara direkt skadliga för barnen, menar Annica Dahlström, hjärnforskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, rapporterar Världen idag den 27 juli.

Enligt hjärnforskaren Annica Dahlström är skillnaden mellan pojkar och flickor mycket större ”än vi någonsin har kunnat föreställa oss” – biologiskt såväl som hjärnmässigt. Dahlström pekar på forskning som klarlagt att pojkars och flickors hjärnor i själva verket utvecklas olika – efter två olika linjer. Detta med början redan i graviditetsvecka 7 och 8. Vidare pekar hon på nya genombrott i hjärnforskningen som tydligt understryker att det finns könsskillnader redan hos små barn:

- Man har upptäckt att 3-4 åringar genomgår något som kallas småbarnspuberteten. Under ett par år får pojkarna en rejäl skjuts av testosteron, nästan som i puberteten. Och flickorna i den här åldern har under en period så höga östrogennivåer att man talat om att ”hjärnan marineras i östrogen”, berättar Dahlström.

Hon konstaterar att de hjärncentra som har med kommunikation att göra, utvecklas i mycket snabb takt hos flickor, tidigare än hos pojkar. I själva verket accentueras skillnaderna mellan könen under dagisperioden.

- Att då tvinga ena könet att anta det andra könets beteendemönster skulle kunna betraktas som mentala övergrepp, säger Dahlström.

Dahlström underkänner genusexperiment i svenska förskolor och menar att utvecklingen mot könsneutralitet i den svenska förskolan är ”bekymmersam”, och att denna pedagogik införs utan några belägg att den gynnar barnen:

- Det är en samhällsvetenskaplig teori om hur man behandlar barn – ingen vetenskap.

Att svensk förskola applicerar en könsneutral teori när forskningen visar på stora olikheter mellan könen är enligt Dahlström ”mycket anmärkningsvärt”.

- De som för fram dessa teorier har ofta byggt upp hela sin karriär på att det är den sociala behandlingen av ett barn som ligger bakom skillnaderna mellan könen. Och de vill inte veta av någon annan kunskap. Det är alltså en blockering som det kommer att ta tid att komma över, säger Dahlström, och fortsätter:

- Man snöper på detta sätt individers vilja att vara och leka på ett visst sätt. Som förskollärare behöver man förstå att barn är individer och att alla barn har ett inre biologiskt program för hur deras utveckling ska gå i steg.

Dahlström menar att en sund pedagogik måste accepterar olikheterna, inte bara mellan pojkar och flickor utan också mellan olika individer.

För vidare läsning: Boken ”Könet sitter i hjärnan” av Annica Dahlström. Corpus Gullers 2007. ISBN 91-976033-0-9.